Bloggbild

Bloggbild

måndag 29 augusti 2011

Om min älskling

Killar..
Can't live whit them, can't live whithout..
I ett förhållande samarbetar man, man strävar mot samma mål..
Varför har inte VI det så?
Jag frågar honom varför, varför, varför, och han svarar bara genom att pussa min hand, titta på mej med sina stora ögon, och säger "Men Emma, jag älskar ju dej".
Då glömmer jag allt. Jag förlåter honom och tar honom i min famn och säger att han är den finaste i världen.

Men..
När saker upprepas gång på gång, på gång, på gång, så undrar man ju?
Menar han verkligen det han säger?

Jag frågor honom om han nödvändigtvis måste hämta mina trosor ur tvätten och lägga i sängen HELA tiden..
Han svarar att han gör det när han saknar mej..

Jag undrar ibland varför han bara förstör gåvorna han får av mej, varför man hittar sina kärleks presenter i bitar i hela hemmet..
Han svarar att han vill göra mej lycklig, genom att se honom lycklig, över dessa kärleksbevis. Görs dom inte sönder kan ju inga nya "stunder av lycka" uppfyllas..

Jag frågar honom om han verkligen måste stjäla grannens plommon..
Han spyr ju bara upp dom på mattorna iallafall!
Han svarar att han inte kan låta bli. Det är ett missbruk och att han ska söka för det..

Jag frågar honom om han tänker på nån annan än sej själv, när han rullar sej i bajs, döda djur, gödsel och häst piss..
Det är inte okej att behöva duscha 4 ggr på 5 dagar!!
Han svarar att han gillar när han får vara med mej i duschen.

Jag undrar vad han tänker på när han, när vi är på kalas med 20 personer, sätter sej och uträttar sina behov på gräsmattan inför allihopa, vänder sej om och av nån outgrundlig anledning, äter upp avfalls produkten, direkt från verkstaden, så att säga!
Han svarar att han inte riktigt vet det själv..

Jag undrar hur han tror det känns för mej när han äter upp andra tjejers trosor och bett skenor! Bettskenor har man för att motverka tand gnissleri! Inte för att kalasa på! Två gånger dessutom!!
Han svarar; Bara för att!!

Jag har ifrågasatt hans förkärlek till att torr-jucka på andra av samma kön..
Han svarar; För det är så himla gött!

Jag frågar honom varför han stjäl kakor ur händerna på små barn.
Han svarar; Bara för att jag kan!

När jag skeptiskt frågar varför han hoppar in i bakluckan på bilen, när den är fortfarande är stängd, så det blir en smäll utan dess like och rutan blir full av spott så svarar han; Jag vet fan inte det själv..

Jag vill ha en förklaring till varför han inte kommer jämt, när jag ropar hans namn.
Han svarar att han inte vill att jag ska ta honom för givet, på så sätt dör inte våran kärlek..

Men när han kommer och trycker sej mot mej och tittar på mej med tillgivenhet i ögonen, då glömmer man det andra.
När han blundar av tillfredsställelse när jag smeker honom, då är det bara det som räknas.
När jag håller honom och han lägger sitt huvud mot min axel, så är det bara det som är av vikt och värde.

Och när när han sedan med sina ögon säger; "Matte, jag älskar dej så mycket. Du är allt för mej och jag skulle gå genom eld och vatten för dej", då finns det inget annat som betyder något!

Calle, min tok hund..
Matte älskar dej oxå!








fredag 26 augusti 2011

Film

En liten film snutt från målgången på Billingeritten.


Filmad av Ingrid och i snackandes i bakgrunden, givetvis Johan :)

Enjoy!

måndag 22 augusti 2011

Billingeritten 2011

Vart börjar jag..
Är fortfarande så glad att jag börjar tjuta så fort jag tänker på det :)
Ska kortfatta så gott det går och istället för att bara skriva om mej själv och själva ritten i sej, ska jag skriva om människor som verkligen bör nämnas.
Ritten gick iallfall som smort.
Nollor i protokollen, snabbast inpulsning av alla i bägge grindarna, en häst som hade mer ork, kondis och vilja, en sin förlegade matte som lagt av sej efter tand och käk infektionen i två hela veckor följt av mindre ridning pga av att Paxen haft först en sen två tappskor, vilket resulterat i väldigt lite ridning för hennes del, i sammanlagt tre veckor.

Dagen slutade iallfall med individuellt silver, DM silver och framförallt det ärorika priset; BEST CONDITION! :)
Med tanke på vem som knep första placeringen så hade jag inte tagit hem det oavsett hur mycket jag än försökt.
Ingen är gladare än jag!
Efter uteslutningarna på A9 med braka-in-i-staket fadäset och efter Björkvik med snubbla-och-sparka-sej-själv-på-benet så är det här mer än än seger för oss. Både A9 och Björkvik gick han som en klocka och det va olyckshändelser som resulterade i ej godkända tävlingar för en annars tipp topp ritt.
Äntligen upprättelse :D

Nog om detta.
Vill börja med att tacka mina fantastiska hinknissar.
Foffe har varit med en gång tidigare men för Patrik knäckte vi oskulden :)
Dom va helt otroligt duktiga, befanna sej på varje hinkställe och gjorde allting rätt.
Jag hade gjort två listor, en för banan och en för grinden, så dom kunde plugga lite innan.
Kopiera och använd gärna, om nån vill det.

På banan
Klicka på bilden för större resultat


I Grind/vilområdet.


Ni får ursäkta att inga fackspråks ord som "skapet" och "korset" i detta sammanhang har används. Detta är alltså killar som knappt sett en häst innan.
På morgonen innan vi åkte tränade vi på hur man lyfter och håller hovarna och jag visade hur man kratsar och vart man ska kolla efter stenar i skon.
Så duktiga!


Foffe, jag/Hero och Patrik


Sen har vi Anneli Schultz.
Jag har träffat henne förut lite grann, varit på träningsritt hos henne och sett henne en del, men alltid faktiskt varit lite rädd för henne.
Jag blir lätt rädd för andra människor.
Det faktum att hon är polis, kan spela in rätt stort i mitt undermedvetna. Ni som känner mej vet ju att jag har stött på en del av det slaget, dock väldigt trevliga eftersom jag klarat körkortet varenda gång, men varenda en av gångerna med ett hjärta som är på gränsen till stillestånd..
Iallafall, nu tävlade vi helt plötsligt tillsammans.
Hon började ganska så snart visa vilken fin personlighet hon har genom att vid en fårhage, där grindarna va stängda, snabbt hoppa av och öppna till alla dom andra.
När vi såg att skyltar hade lagt sej i leran med gula färgen neråt på några ställen, ringde hon till sekretariatet för att meddela så dom som kom efter inte skulle rida fel!
Guld stjärna i kanten :)
Men tävling är alltid tävling.
Jag va först ut på bägge slingorna och på mitten slingan nöjde klungan med att rida ikapp och sen tillsammans.
Men på sista slingan..
Jag drev inte på Hero nånting utan han galopperade på bra i en hastighet av 20-24 km i timman.
Jag koncentrerade mej mest på att hålla mej kvar utan att svimma av utmaning, så trött va jag.
På en raka, vid ett av hinkställena, hörde jag hur det smattrade bakom mej..
Sen bara ven det till, och Annelie/Tizca dundrade förbi i, jag skojar inte, ljusets hastighet!!
Kände bara vindraget och undrade vart busken var som jag nu satt i när det small.
Följt av raket ekipaget kom Stefan och Biten, en bit efter.
Och därmed var det avgjort.
Jag tänkte INTE rida efter. Hero hoppade på stället, gnäggade och ville hänga på, så jag höll honom som om det gällde livet.
När dom försvann bakom krönet så lugnade han ner sej.


Annelie och söta Tizca

Annelie vann tävlingen och tog DM guldet, men att komma tvåa efter en av Sveriges klart bästa ryttare smäller rätt högt det med!
Då kommer vi fram till en av det bästa stunderna på hela tävlingen..
Det va när Annelie kom ikapp mej för att säga Grattis. Och sedan sa "jag fick jaga på bra för att komma ikapp. Efter varje krök tänkte jag "vart är hon?".
Det är nog det finaste någon sagt till mej :)
Tänk att lilla jag och ganska lilla Hero gav självaste Annelie Schultz en "tuff match!"
Vilken reko ryttare hon är, den där bruttan Annelie :)

Sen kommer vi till  Stefan Hammar.
Ytterligare en person i "boken om folk som bör få en riktig Hero medalj".
Stefan har först och främst en jätte charmig och egen liten sak till häst som har det fullkomligt klockrena namnet Bitethebitchandwin, men kallas för Biten.
Stefan och hans fru Anne känner till Hero sen han stog uppe hos Mia i Gottröra och när Caroline Rogner hade hand om "älgandet" för en period. Då red dom tillsammans ibland.

Iallafall, Stefan och Biten va med på alla slingorna, och dom va även i hälarna på Annelie vid omkörningen i 180 km/h. (Frågade Annelie hur fort hon red och hon sa att hon inte hade vågat titta riktigt på klockan i den hastigheten men vid ett tillfälle sett att dom va uppe i 36 km/h)
Även om jag inte hakade på ekipaget "turbo" så tänkte jag att jag skulle hinna ikapp Stefan och Biten iallafall.
Vid ett stenigare parti saktade Stefan av och likaså gjorde jag.
Sen red vi tillsammans, vi fyra, och tog det försiktigt på stigarna med gyttja och stenar, galopperade lugnt på vägarna, stannade för Biten va törstig och hade det riktigt angenämt sista biten.
Jag förklarade för Stefan att om han siktade på att ta mej vid ett upplopp så skulle jag låta honom göra det.
Dels hade jag lite kalla fötter efter två uteslutningar på raken, sen va upplopps sträckan en tuvig äng med högt gräs och vi vet ju alla hur det gick med stackars Zsulemi..
En tredje plats individuellt spelade inte så stor roll, jag hade iallafall fått DM silvret, tänkte jag.
Men Stefan förklarade då att han va nöjd med Bitens insats och att han redan nått sina personliga mål, så han ville att jag tog det.
Det är tävlings anda av högsta kaliber, det!!
Så det ska ni veta allihopa, mitt individuella silver FICK  jag, jag TOG det INTE.


Stefan och Biten :)

Sen har vi förstås, och som vanligt, de trogna tu, Johan och Ingrid.
Ingrid fick avbryta på första slingan pga en tappsko, och istället för att åka hem och deppa så åkte dom hem med Pjompisen, och kom sen tillbaka för att assistera oss istället!!!
Snacka om kamratskap!


Fullt ös!

Efter prisutdelning och snick snack med massa människor så bar det av hemåt.
Väl hemma när jag släppte ut Hero i hagen så tog han sats och galopperade tillsammans med dom andra i full fart omkring i hagen.
Inga trötta miner här minsann.
Jag däremot..
Lite bilder från dagen D.


Jag och Ingrid innan start


Da klung


Fri fart


I grind


Kamratskap from behind, pt1

Vila innan prisutedelning

Kamratskap from behind, pt2


På väg till prisutdelning.
Kolla in Enterprize i bakgrunden. :D


Lycka efter kungörande om BC


Rosett, så lätt :)


Och så Calle förstås!

Summa kardemumma.
En helt fantastisk dag, med helt fantastiska människor och en helt fantastiskt väl arrangerad tävling!

Lycka!

(P.s Nästan alla bilder är tagna av fotografen Mattias Malmgren. Fler bilder finnns på http://www.freefarm.se/billingeritten2011/. D.s)

onsdag 17 augusti 2011

Perspektiv på livet..

Livet är så skört..
Man glömmer hur så lätt hur glad man ska vara att man är frisk och för, att man har sin familj, sina nära och kära, sina fina djur och att man faktiskt har det bättre än dom flesta i världen.
Man klagar om pengar, jobb, krämpor, relationer och väder, när allt lika gärna kan slockna på ett ögonblick.
För dej själv lika gärna som för någon du håller av.
Man måste alltid leva efter att "gilla läget".
Oavsett motgångar och nedförsbackar så tänk alltid att glaset ändå alltid är halvfullt.
Utgångar och situationer kan alltid vara värre än det som råder.

Kom ihåg det..

Finaste S..
Det här är bara ett mindre roligt kapitel i din livs bok som inträffat.
Utgången kunde varit mycket, mycket värre!
Huvudsaken är att Du, och dom andra som va med, fortfarande "är".
Inte några man behöver titulera "var", när man pratar om..



/E

lördag 13 augusti 2011

Galopp så det dammar om det!

Jag, Ingrid, Hero Pero och Pjompen åkte till Töreboda igår igen.
Töreboda is da shit. Helt klart.
Inte för att klättra denna gång utan för att köra galopp intervall pass i Moskogen på dessa fantastiska sandvägar.
Man kan lätt få ihop mils rundor med bara sand, sand, sand :)

Och det är jobbigt.
Tänk er själva att springa i nästan 1 dm lös sand. För eftersom man bara får springa på den upprörda och porösa mitten för att inte förstöra hjulspåren, så blir det rätt sugit i benen på hästarna efter ett tag.
Nyttigt som fan!

Hero funkar som vanligt bäst bakom.
Får han ligga först, smyg ökar han och det går fortare och fortare och man kan inte slappna av och bara "åka med" så att säga.
Ligger Pjompen däremot först så får Hero helt enkelt gilla läget, men han springer då inte frustandes, med spetsade öron.
Pjompen och Hero synkar väldigt bra.
Inget tjafs, ingen som bestämmer mer än den andra, dom åker bra ihop, äter bra tillsammans, och har samma hastigheter på gångarterna om Pjimpen får ligga först.

Sista biten så kändes Pjompen fortfarande pigg så Ingrid lät honom gå lite fortare.
Och tjiho! Hero blev så lycklig att han sparkade bakut, och det har han bara gjort en enda gång tidigare, och det va när jag va sjuk och en medryttare, hade ridit honom 1 vecka på ridbanan.
Vid första galoppen ute på en gärdes väg sparka han bakut och frusta.
Måste man ligga bakom får man vara lycklig när tillfälle ges helt enkelt, tyckte Hero igår :)
Det är inte så lätt att hänga med i galoppen när man gapskrattar!
Alla älskar glada hästar!!

Iallafall.
Filmade en lite sekvens precis i slutet när sandvägarna övergår till gräs i mitten och det inte är lika blodigt noga att man måste sitta och styra hästen i mitten hela tiden.
För givetvis försöker dom ju snika ut på den plattare sanden i hjulspåren, dom filurerna.


Tjo flöjt :)

Härligt, härligt!
Man sover gott efter en sån här liten utflykt.
Vilken tur jag har Ingrid. För själv kom man aldrig iväg på sånna här äventyr och allt är sååå mycket roligare om man är två.

I veckan ska vi ut och reka banan lite inför DM:et nästa helg.

Hare gött

Rock On!

onsdag 10 augusti 2011

Guld skor

Hero är en klant.
Han är fumlig och snubblar till och med på plan asfalt.
Han går inte helt osällan, ner på knä eller "tappar" ändan för han trampar ner med fel sida av hoven i bak.
Men så fick jag höra av en herre/hovslagare på Björkviksritten, att han va fel skodd.
Och när jag tänker på det så har hans hovar lixom flutit ut och blivit större och större och mer lika ankfötter/dasslock än runda fina hästhovar.

När jag jobbade hos Magnus Hamilton för en herrans massa år sedan, hade han en hovslagare som hette Hansa Holmboe, till sina två, miljon klass hästar i stallet.
Hansa varmskor och det är inte helt vanligt i detta kalla land.
På den tiden va jag ett gingligt tonårs rådjur och Hansa va en person som med sitt lite "mer än medel" sociala sätt, gjorde mej som då va en skygg varelse, livrädd för honom.
Det är det jag minns.

När Ingrid trilla in i samhället Emma/Hero, så använde hon sej av Hansa eftersom hon blivit tipsad om honom av en annan varmsko hovslagare som gått som lärling hos Hansa.
Hansa kostar några lappar mer och jag har alltid varit för snål för att ens tänka tanken.

Men nu blev allt så påtagligt.
Heros älgighet som faktiskt kanske går att rå på med hjälp av rätt typ av passande skor och rätt person som gör't.
Så jag gjorde't :)

Vi packa in Hero och åkte mot kinne vedum.

Hansa började med att be att få se honom skritta upp ett par gånger och sen även titta på honom när han travade upp.
Därefter kunde han säga vad som skulle kunna ändras på osv.
När han plockade av dom gamla skorna så läste han även hur dom nya skorna skulle behöva se ut för att få ut maximal effekt av hästen med minsta möjliga slitage för både hoven och skorna.

Sen började han.
Han verkade hovarna med omsorg.
Han putsade och filade även på utsidan av hoven och tog bort gamla spår och skador så dom blev som nya!!
Hero fick sätta fötterna på en ställning med frambenet sträcka framåt som i ett jätte passage kliv, ett i taget.
Och bakbenet sträckt under magen, som när dom sprakar flugor från magen, fast på "paus" när benet är som mest frammåt.
Sen satte han igång "ungen" i sin lilla mobila verkstad och började värma och banka och ha sej.
Vid något sånär önskat resultat kom han in med en glödhet sko och "brände" fast den på hoven för att sedan se hur den passade, gick sedan ut och förtsatte forma.
När önsakt "bränn" resultat va skapat så la han skon i en hink med kallt vatten.
Likadant på alla fyra.

Det luktade super skit!

Hero va duktig.
Fast vid rök lukten snorkade han och fnyste.
Ljud och bank är inga problem, men lukter passar inte en prins!

Resultatet va över förväntan!
Trodde det skulle ta flera tillfällen att fixa hans klumpe duns fötter men dom va så fina att man ville börja tjuta!

Kalaset tog ungefär 2,5-3 timmar MEN då ska tilläggas att Hansa är en man av det lite mer pratgladare slaget.
Prat-gladASTE, slaget snarare :)
Han är ett stycke för sej och man kan inte mer än att tycka om denne tok kille :)

Under hela tiden va Ingrid med, körde transporten både dit och hem.
Vad skulle jag göra utan henne??

Lite bilder för att illustrera äventyret

Bonk bonk


Fin lir


Ett

Tu

Tre :)


Detta kommer att bli en vana.
Det är värt varenda krona.
Ska överväga att börja med lilla Paxzina oxå men dels har jag en begränsad ekonomi och sen har hon inga direkta problem som behöver korrigeras. Än..
Iallafall..
Så här såg dom ut sen, och jag mitt puck, tog ingen "före" bild..

La resultat!
Ponny hovar!!!!


Nu ska jag åka och rida lite på lilla Pax kakan.
Hon är så älskvärd och fantastiskt, lilla hjärtat.
Vi hade ett långt snack i hagen häromdagen och hon fick mej att ta ett mycket viktigt beslut.
Helt sant, hon förstog verkligen vad jag sa!!

Hare gott!

/E

tisdag 9 augusti 2011

Grabbarna Grus(tag)

Idag packade vi in Hero och Strax och drog till Töreboda för lite klättring och träning i sand.
Jag tror inte jag va införstådd med hur bra tränings marker jag hade på den tiden jag va uppstallad hos frieser-Erik.
Nåväl, det är inte speciellt långt dit från Ekby och lastträning kan man aldrig få för mycket av.

I Töreboda finns massa grustag. Dom flesta känner nog till Mostugan.
Nackdelen är att där åker cross och enduro killar lite närsom.
Sen har vi flera till närmare Sötåsen och mot Vassbacken för dom som känner till området.

Det bästa grustaget är det som Töreboda MK handhåller MEN endast använder och kör enduro och annat illa låtande på lördag, förmiddagar,
Förutom själva grustaget (som är bara sand och inga elaka stenar), finns massa sand vägar som går upp och ner, fram och tillbaka.

Hero spanar ut över vidderna

Möjligheterna är oändliga :D
Vi skritade fram och tillbaka och upp och ner för backarna.
Vi gallopperade upp för branta backar och joggade i djup sand.
Härligt!

Hero frustade och va lycklig för han för en gångs skull fick springa relativt fritt utan att jag höll honom.

Ett jättefint och brett enduro spår, sluttandes
uppåt som det bara va att följa :)
Hero, mindre nöjd eftersom han måste
ligga bakom...


Backe upp


Backe ner



Efter klätter passet red vi över till Mo skogen och tog ett galopp intervall pass på en av dom fina sandvägarna.
Moskogen innehåller miltals med sandvägara kors och tvärs.
Den enda man behöver tänka på är att rida i mitten av vägen så man inte "hovar" upp körspåret.

Vi ska hit igen, nästa vecka, köra galopp intervaller on the roads of sand.
Vi har tur vi, som har så bra tränings möjligheter inom räckhåll :)

Idag ska Hero till sin nya hovslagare och bli varm skodd för första gången.
Spännande!
Mer om detta imorrn.

Rock On!

lördag 6 augusti 2011

Look a like

Aldrig får man vara ensam om något!

"Copycat-ponny-Hero"


Disco,  nya grannarnas "härma-Calle" hund.
1,5 år gammal pinscher hane.

Ska man behöva ta patent på sina djur numera!
Men jag kan sätta något på att ingen efter apa till Hero någonsin kan "älga" lika graciöst som han.
Eller att någon "Made in Taiwan" pinscher kan vara i närheten lika tokig som min älskade Tok Hund!
Så det så!

onsdag 3 augusti 2011

Sommar :(

Nu va det längesen..
Har varit fullt upp kan man säga och inte mycket kvalitets tid med datorn..
Vad har hänt sen sist?
Sammanfattar med bilder :)

Hmm..
Ja efter midsommar så hade vi nog lag SM:et.
Tänker vara lat här och för mer info om den så gå in på Ingrids blogg och läs.
http://pjompisen.blogspot.com/2011/07/lag-sm.html
Hon beskriver den betydligt mer detaljerat och bra än jag hade gjort :)
Hero gjorde iallafall sin bästa tävling, någonsin. Bra tempo, låga inpulsningstider trots värmen och luftfuktigheten.
Men på sista slinga snubbla han och sparka sej själv på vänstar fram, vilket resulterade i en liten hälta så vi åkte ut.
Tråkigt och typiskt. Ohalt redan hemma på på kvällen och dagen efter.
Laget tog Brons iallafall, men hade vi inte åkt ut hade det blivit guld för Billingen.
Vi hade det iallafall jätte trevligt, allihopa och våran lagledare Ulrika ska ha cred för att ha ordnat så bra med allt och fanns till hands :)

Här kommer iallafall lite bilder







Helgen efter det va det meningen att lilla Paxzina skulle gå en CR på Uppsalaritten, men eftersom både Ingrid och Fia ställde in så kändes det lite väl långt att åka för en Clear Round så vi hoppade det, vi oxå.
Min syster kom hem från Lund för att egentligen följa med och hinka denna tävling.
Istället så gjorde vi massa annat mys.
Red i Lugnås, va på bio, klättrade i berg osv..¨

Bildbevis på detta :)


Lill stjärtan på Hero


"Danskens väg" i lugnås 

Paxzina, genomsvett

Öglunda och Jättadalen

Top of the world

Epic fail in the bäck

Påsk ön ansikten

Syster ner för räkning

Gollum! Gollum!

Sen har det kommit en ny stjärna i stallet.
Johan har äntligen köpt sej en liten donna som heter Tequila Dreams.
En blandning mellan travare och arab, tror man. Okänd härstamning.
Söt och med rätt "go" i, dock med lite späschal skills som kan jobbas bort med lite träning och en bestämdare hand än hon haft innan.
Johan klarar detta galant :)

Tickan :)

Sen kommer lite tråkigheter..
Jobbet..
Fick innan semestern veta att jag med flera blivit varslade..
Blä och prutt, men förmodligen ett spark i röven till nästa fas i livet.
Har planer på gång men inget jag går ut med förrän allt är klart :)

No more Nimbus

Sen har vi eländet med mina tänder..
Ska efter den här resan dra ut varenda en och skaffa löständer.
Är helt, nästan seriös!
Började med att jag hade ont efter en rotfyllning i käke 1. Började tugga i käke 2, vilket resulterade i inflammation i en för flera år sedan,slarvigt lagad tand.
Jour tandläkare och några mynt senare har dom filat ner tanden i käke 2 för att på så vis hoppas inflammationen ger sej.
När det nästan är bra får jag ont i rotfyllningen i käke 1 igen.
Käkar starka tabletter som jag genom åren fått för olika åkommor som rygg värk och diverse annat.
Mår skit och piss och antingen spyr eller sover.
Inflammationen sprider sej till vävnaden och till käkbenet så fick akut åka till sjukan en söndag, fick penicillin och åkte hem och väntade på ljuset i tunneln..
Blev värre och till sist kunde jag bara öppna ett lillfinger högt mellan framtänderna.
Sjukhuset igen och kur nr 2 med penicillin, med två sorter på en gång.
Mår mer än piss. Spyr, blir svettig hela tiden mår illa och har ont i huvudet.
Jag är nu inne på vecka tre i eländet men nu är det iallfall nästan bra i käken :)
Tur man har semester att slösa på detta djävulens påfund..

Kolla in "plommonet i kinden", i på bilden, höger sida.
Och detta va inte när det va som mest svullet..

Summa kardemumma av det här..
*Glass är mest okej att spy om jag måste välja.
*Finns det biverkningar för ett läkemedel åker jag garanterat på't.
*Tandläkare går inte att lita på
*Jag kommer aldrig bli knarkare då jag finner känslan av starka tabletter väldigt Oangenäm..

Nog med tråkigheter.
Vad mer?

Calle Pitten förstås :)
Eller Calle Kantarell som han numera tituleras.
Har nämligen lärt honom hitta dessa skogens godis.
Enda nackdelen med detta är att han blir så himla till sej och glad när han hittar dom att han kastar sej och dolar och gojsar runt i fyndplatsen så alla gulingarna blir i småbitar.
Vi är uppe i ca 50 liter i frysen, fast det är inte bara hans förtjänst faktiskt!



Annars är det som vanligt med Calle Kanin, som Johan brukar kalla honom.
Sammanfattar med bilder igen :)

Min fuxilurer

Calippen så trött efter en ridtur att han la sej på padden jag kastat i gräset :)

Radon i huset?

"Lata dagar med dej "

Calle med vita hår.
Han är ingen valp-fjärt längre även om han inte vet om det själv..

Hå hå ja ja..
Det va väl det mesta.
Har förmodligen hänt mer men nu har jag trä smak i röven så det får ni vara utan.

Oavsett så gillar jag INTE sommar när det är så som sommar ska vara enligt alla.
Gillar inte värme och sol.
Tacka vet jag mulet och 20 grader varmt. Iallafall ur häst synpunkt. Och ur "ojämn-sol-bränne" synpunkt.

Ha det gott, allihopat!

/E