Snabbanfattning

Vad har hänt sen Skåne trippen, förutom att jag numera endast är en avblekt, forna pepparkaka?
En del och ingenting.
Ska sammanfatta snabbt :)

Förra helgen, på Söndagen, åkte jag och Ingrid, Strax och Heroinet till Öglunda, Billingen.
Vilket ställe.. Jag kan inte med ord beskriva detta paradis.
Det är så man tappar andan och vill gråta när man ser det.
En blandning av Nangijala (bröderna lejonhjärta), Hobsala (sagan om ringen) och Lugnås berget, fast i mycket större skala.
Scener ur filmen Arn spelades in här, inte helt utan anledning.

Ingrid har tidigare bott här och hon har berättat hur fantastiskt vackert det är men man kan inte förstå det förrän man ser det med egna ögon!

Strax ♥ Hero

Ingrids tidigare hus kan skymtas i bakgrunden

Vi börja med att klättra så brant att man kunde slå ihop klackarna på Heros kors om man ville det.
"Vanligt" häst folk anser det alldeles för stenigt att rida vissa av stigarna vi klättrade i, men vi distans människor tycker det är en piss i havet när man har sett filmer från tävlingar i USA där dom galopperar, brant uppför med berg som underlag.

On the top of the world!

Alla vägarna vi red på sluttade mer eller mindre neråt eller uppåt.
Vi red uppför och nerför, vi galopperade längre sträckor i solskenet, vi provade vägar, vi gick över träbroar, vi balanserade på utlagda plankor vid sumpiga områden, vi såg en Amish familj som kom åkandes med häst och vagn och kläder enligt sed och hela kittet, vi såg så mycket annorlunda och färgsprakande blommor att man häpnade..
Helt fantastiskt helt enkelt!

Lummiga vägar, sol sken, pigga hästar och glatt humör.

Jag och Ingrid skämmer bort oss kungligt :)

3h och 45 min av ren själa njutning!
Hit kommer vi åka igen.
Är så himla bra med den kuperade terrängen och alla backar att träna i.
Dom hade även en ban vall som man kunde rida på, om man löste medlemskap i deras lilla klubb dom har i trakten.

Efter denna pang helg, va det vecka igen utan några särskilda fadäser.
Ah, förutom prutt i datorn och spräckt display på nallen..

Ska börja ta med en av hästarna som hand häst när jag rider.
Vet ju så många som gör så och det är så smidigt att kunna motionera bägge samtidigt.
Fast det går bara åt ett håll.
Alltså, jag kan bara ha Hero som hand häst om jag rider Paxzina.
Henns skritt är så mycket långsammare så hon får i så fall springa HELA tiden.
Rider jag henne kan Hero däremot anpassa sej och gå lite långsammare.
Han hänger med så bra. Vi rider som vanligt, i skritt, trav och galopp och repet är inte så mycket som sträck en enda gång!
Ah, förutom när han ska tjuv äta på vägen när han tycker det går för sakta..

It takes three to tango :)

Kommer spara sååå mycket tid i vinter på att rida såhär.

Igår, Lördag, red vi långis igen.
Eftersom jag va på födelsedags galej på fredagen eftersom Ingrid hade fyllt år, så hade jag lämnat bilen på kvällen och bestämde mej för att springa dit igår.
Det är 5 km, men jag som inte är van att springa, höll  på att själv dö på vägen dit.
Kom fram helt genom svett och med blodsmak i munnen. Och då sprang jag inte fort alls..
Ska börja införa detta några dagar i vecka.
Springa till stallet och hem efter.
Ytterligare ett intagnings prov till min nya förening VVT. Våga Vägra Tant!

Vi red iallafall bort mot Sveneby, upp mot Säckestad och utmed banvallen vid sjön Ymsen, mot Jula och sen hem genom Utby.
4 timmar skumpa vi omkring.
Hästarna känns jättefina verkligen. Både Pjompen och Hero.

Idag, regn, men ska iväg och rida lilla Paxiluren alldeles strax.

Ha't gött :)

Rock On!!