Stallet, Finnerödjaritten och SM-laddning

Puh! Sen jag var dödssjuk har jag förutom att försöka återhämta mej och få tillbaka flåset och orken hunnit med en hel del. För att bena ut det lite så delar vi upp det i tre delar helt enkelt :)

Nya stallet
Tanken var ju att jag dag för dag skulle uppdatera vad som hände i renoveringen av det nya stallet. Men dels blev jag sjuk och sedan har vädret gjort att jag verkligen sällan sitter vid datorn utan kollar det jag måste på internet, snabbt i mobilen istället.
     Svanängs delen av stallet har iaf bara på några veckor gått från en inomhus-lösdrift till ett ganska så väldigt snart klart stall med 5 splajans nya boxar. Lars och Ingegerd är noga med detaljer och det är ju just det som gör det lilla extra.

 

 

 

 

 

Efter målat innertak, nya fönster, fixade väggar, förhöjda dörrar så börjar äntligen monteringen av boxarna och man börjar ana hur det till slut kommer se ut:

 

Nästa vecka är det nog helt färdigt och bilder på slutproduktionen kommer då. Jag kan inte nog tacka mina "extra-föräldrar" Lars och Ingegerd för denna fantastiska möjlighet.


Finnerdöjaritten

Snabbt sammanfattat så var det en väldigt lyckad "tävling". Tanken var att Johan skulle rida Totte på en CR och att jag med hjälp av Ulrika skulle rida Wilda Musen och Lina på en PP 20 km. Mest för att tjejerna skulle få komma ut och miljöträna, speciellt då Lina som är ett stycke sto i speciell klass ;). Jag hade på hemmaplan tränat massor på att titta i munnen, springa upp utan att bocka och försöka bitas, trycka på sidan utan att flytta sej (vid pulsning) och peta överallt på kroppen.
    När det började närma sej fick jag lite panik över Heros träning inför SM:et och bestämde att Johan fick ta honom på Clear Rounden istället, dels för att kolla formen lite och sedan för att avgöra hur vida jag skulle avanmäla om han inte skulle klarat 4 mil med den extra vikten.
    För att sammanfatta så betedde sej Lina som en Gud i viloområdet, i veterinärgrinden och i starten. Visserligen låg hon på som en galning på banan och inte kunde jag ligga och ha någon som bromskloss för då försökte hon bita den stackare som låg framför, i detta fallet El Gretto med söta Viktoria Boberg i sadeln. El Gretto som förresten är uppfödd bara några 100 meter härifrån och som såg så jäkla fin ut att man nästan ångrar att man inte köpte honom när han var till salu :). Måste bara nämna också att Viktorias groomar, bla syster Ebba och hennes fästman Timmy, var så himla gulliga som erbjöd oss hinkning varje gång dom mötte upp Viktoria och Gretto. Det är sann och ren sportsanda minsann!!

Lina

Bilden är lånad från Team Harmonis hemsida

Wilda Musen som annars är lugnet själv i all hantering taggade igång och gnäggskrek och sket kaskad-ränne-skit över allt som råkade vara i närheten. Hon var pigg innan starten men absolut inte hysterisk men Ulrika valde att hoppa av och gå några kilometer med henne början. Sedan gick hon som en klocka hela vägen tillbaka till mål. Taggade upp i slutbesiktningen för att skrika på sin nya väninna Lina men klarade pulsen precis i både för-och efterbesiktning. Något som är lite tråkigt är att jag i efterhand får höra hur folk pratar om hur skabbig och "maskig" lilla Musbusen ser ut. Kan inte folk bara fatta att det förmodligen dels finns en anledning till en hästs just då dagliga form/skick och att det förmodligen satts in resurser för att åtgärda detta. Suck.. Aja, här kommer ett kort på min lilla Musbus-ponny med Jujika som gästryttare :)

Wilda

Bilden är lånad från Team Harmonis hemsida

Sen hade vi Johan på Hero. Finns väl inte så mycket att säga. Hero är ju rätt gammal i gemet en lustig grej dock var att han hade för hög puls i förbesiktningen första gången. Hero lixom?!? Men med ny ryttare, lite stök och stim så visst, fine. Heros CR var iaf viktigare än någon av brudarnas PP eftersom det var avgörande hur vida jag skulle avanmäla SM:et eller inte men så fin som han var efteråt så var det inget att snacka om. Johan är för jäffla bra även om han är lite vild ibland. Bara att sätta upp på vilken häst som helst så tutar han och kör :)

Ingrid -Pjompen, Johan - Heropero

Bilden är lånad från Team Harmonis hemsida

 

 

Tre saker med tävlingen får mej tant-blödig och lipig..
Det första är Torbjörn. Torbjörn står nere i Johan och Ingrids stall och har två hästar, nordisen Krabat och haflingern Madonna. Förra sommaren hjälpte jag Torbjörn med att rida in Krabaten. Rida in och rida in... Krabat är en sån häst man bara kastade på utrustningen och skutta ut på i skogen på en gång så det var ju inte som jag slet ihjäl mej. Iaf, som tack för detta så erbjöd Torbjörn sej att köra mej, Ulrika och tjejhästarna fram och tillbaka till Finnerödja. Eftersom vi endast skulle rida 2 mil så sa vi att han då kunde hinka Ingrid och Johan på banan istället då vi skulle ha med ytterligare en medhjälpare. Eftersom denne groom som var Elinor, som jag köpte Wilda av, fick förhinder så fick vi alla dela på stackars Torbjörn som fick känna på att vara hinknisse the hard way. Hinka 4 stycken det första man gör! Men han var så himla duktig! En hästkarl är han ju redan, men han kånka saker, var på rätt ställe utmed banan, höll reda på tider och hjälpte till med allt runt omkring.
     Inte nog med detta! Han tyckte det var vansinnigt att kånka omkring grejer fram och tillbaka så han har fixat en liten kärra till mej som jag ska ha med på SM:et. No more spagetti-armar!

Sen har vi Linus. Lilla Linus är egentligen rädd för hästar och skulle bara komma och titta på tävlingen i rent studerande syfte, men givetvis åkte han på att hålla hästar till höger och vänster. Han åkte dessutom med Torbjörn ut på banan och hinka oss 4 och sedan tillbaka till grind för att där lära sej pulsa hästar och bistå stressade ryttare. Inte dåligt för en hästrädd kille!! Han har helt klart läst Havrepappans bloggbok "Hästtjejer för dummies". Det gäller att trycka på rätt knappar om man vill impa på ett hästfreak som mej :D

The third moment of grin är när Johan lägger ut en bild på Heropero på sin facebook. Så gulligt! Som när man som ponnytjej som satte upp en bild på väggen från en klubbtävling i hoppning när man var liten :)

Heropero

SM-laddning
I helgen går SM:et på Göingeritten. I Fredags var vi ute på sista genomköraren för att känna formen. Vi red en 5 mils runda runt Sveneby och sjön Ymsen i tävlingshastighet och fy fähunden vad fin han känns, Skrånken. Ingrid och Johan hinkade och vi tränade på att kyla i farten. Paret Gradén fick springa som skollade troll men det gjorde dom bra! Dock är jag helt veck i hela planeten denna veckan och drömmer om packning, papper, planering och taktik..
     Tyvärr har en av groomarna fått förhinder och ingen annan verkar kunna följa med, med så kort varsel så om du läser detta och är hästkunnig, arbetsför, driftig och omänskligt snabb så är du mer än välkommen att höra av dej. Bör nämnas att du inte får vara rädd för låg humor, könsord, eller brist på viss stil, klass och elegans. Visserligen är sammanlagt 7 stycken men 3 av dom är folk vi inte kan köra skiten ur lixom ;)

Nu ska jag sova. Imorrn kommer hovis, som för övrigt är en av dom som kommer följa med mej på SM:et, och sätter på tävlingspjucken och dom lila sulorna :D. Håll tummarna för på Lördag kör vi!!

Rock On!!