Bloggbild

Bloggbild

lördag 30 mars 2013

Röf

Har man lite medvind ett tag så är det jävligt tydligt att ödet vill påpeka att man ska uppskatta det man har som är bra, genom att dela ut lite oflyt så man har något att jämföra med. Fan...

Jag har aldrig behövt ta ut veterinär på någon av mina hästar. Förutom vid tandraspning, vaccinering och besiktning då, vill säga. Mina hundar jag ägt/äger har inte heller dom behövt något vidare veterinärvård, förutom Calle när han fick diskbråck i nacken och min dobberman Nikita när hon blev anfallen av grannens hund som försökte bita reproduktionsorganet av henne..
     2013 är alltså året då jag åker på allt på en gång. Åretas skadekedja inleddes med att Storm skadade sej när han rejsa på stubbåkern här nere på Man (förkortning på maderna, vilket är en gammal flodbäd som nu är flera kilometer med gärden). Han stack sej på "handleden" ovanför trampdynan, och när han bara svullna mer och mer så åkte jag in med honom till Hampus på Norra Skaraborg Veterinärstation, som rakade bort all päls på benet, hittade det lilla elaka såret och plåstrade om Stormur och ordinerade penicillin, Metacam och koppelvila. Det svider i ett mattehjärta och se sitt djur hoppa på tre ben :(

Stormur fick tillåtelse att vara i soffan här på övervåningen
när det var lite synd om honom. Han njöt av det som bara 
en saluki kan, trots kammo-färgat bandage :)

Nästa olycksfågel på tur var Tottemannen. Han skadade sej visserligen inte men åkte på en förkylning och hostade och snora. När han efter två veckor av host började gå upp i temp så ringde jag Kina (aka världens bästa veterinär) som skrev ut penicillin och Metacam till honom med. Totte är en dröm att spruta. Han bara står snällt och blir möjligtvis lite otålig för han inte får snutta på metacamet tillräckligt fort :). Nu är han iaf helt återställd och har börjat ridas igen efter 3 veckors sjukdom/behandling/vila. Ingen Clear Round på Sämsholm för honom alltså.

Sen har vi då självaste Hero Pero. Efter en ridtur på 15 km (en av våra standardrundor) i snabbare tempo så var han dagen efter gallig i frambenen. Hero blir annars bara gallig av att stå stilla så jag anade oråd. Han var inte halt, öm eller varm men efter att ha hört mej för och fick jag veta att det förmodligen berodde på det hårda underlaget (då den förbannade vintern vägrar ge med sej) i kombination med att han är broddad med fyra brodd i varje sko. Detta blir väldigt stumt och påfrestande för benen. Jag lade dessutom märke till att ena benet var galligare än det andra. Sagt och gjort så skulle jag skruva ur broddarna i tårna men då har en brodd vikt sej och pekar lite frammåt (på samma ben som han är mer svullen) och fanskapet var precis stört omöjligt att få ur!! Det sluta med att jag fick hämta en bågfil nere hos Johan och Ingrid och såga bort broddhelvetet!
     Hero är iaf efter två nätter men Back on Track så gott som återställd men för säkerhets skulle får han ta det lugnt i en vecka till. Jag får lite smått panik för jag ligger inte alls i fas med den träning jag hade planerat för honom pga det hårda underlaget, så Sämsholmsritten som jag hade tänkt ta en 8:a på får helt enkelt hoppas över. Men misströsta ej, jag och Ingrid har andra träningsplaner men eftersom detta är ett gnälligt och beklagande inlägg så passar det sej inte med roliga och uppmuntrande nyheter :)

Nästa man för rakning, var en kvinna och i detta fallet ett sto. Självaste Lina (eller Hysterica som hon numera kallas) som går nere hos Johan och Ingrid, drog omkull i hagen och skadade knät. Ingrid hörde hur det brakade till och sprang ut och hittade Lina sprattlandes upp på fötter. Hon fick ett sår på ena framknät som blödde ganska mycket. Vi spolade och tvättade rent men på morgonen var knät svullet. Man har ju hört alla dess historier om hästar som får in skit i knäleden och blir helt obrukbara av det så det var ju inget att fundera över utan bara tvunget att kollas upp. Återigen fick Kina rädda situationen. Efter att ha travat upp och sett att hon inte var halt så rakade hon knät och klämde och kände. Ska ju tillägga att en sprattel-Maja som Lina behövde lugnande för att detta skulle vara möjligt. Kina konstaterade att såret inte var så djupt men att Lina skulle få gå på penicillin och Metacam hon med, för säkerhets skull. Hon påpekade även att det nog var idé att bremsa Lina när penicillinet skulle injeceras. Undra varför hon trodde det? Lina som bara lyser lugn och långsam energi ;)
     Ingrid har nog det mest välfyllda stallapotek som jag vet och jag fick låna en jättefiffig kompress med gel i som drar ut elaka bakterier. Sorbact gel, hette den och finns att köpa på här. Kan verkligen rekomendera att ha dessa hemma. Kostar 144:- för tre st.
     När dagen kom för andra sprutan att delas ut så tänkte jag att jag skiter i bremsningen för den erfarenhet jag har av det så är det bara mest krångligt och bökigt och då är det bättre att vara snabb med sprutan istället. Har ju sprutat en del hästar när jag jobbade i storstall i mina dagar och dom hästar som var besvärliga fick man lixom "hugga" fort som fasen med sprutan i halsen. Men det visade sej att Lina inte var så besvärlig som jag befarat. Absolut inte helt medgörlig, det vore ju synd att anklaga henne för, men inte helt hysterisk iaf :)

Den enda som inte råkat ut för något är Wilda och Calle så vi får väl hålla tummarna att dom klarar sej. Jag skulle ta djurens skador och sjukdommar tio gånger om, om det fanns en möjlighet att projicera dom till mej istället för på dom. En viss dam tyckte i alla fall att jag gott kunde få ett sympati-märke och delade så generöst ut ett sådant med ett snabbt ryck fram och tillbaka med framhoven. Tack ♥


Jag är alltså numera en av apotekets storkunder och funderar på om klippkort på Metacam kanske är en bra grej? Nå väl, vad är väl en bal på loftet. Man kan inte ha tur jämt. Nästa vecka kommer Kina igen fast denna gången för att fixa tänderna på hästarna. Tur att man är så rik. Typ...

Glad påsk och Ha're (hö hö hö)

tisdag 19 mars 2013

Stormprutt och Lilllfisen

Jag har två gosedjur. Två skuggor som följer en för att få uppmärksamhet och kärlek hela tiden. Såvida man är innomhus vill säga! Är dom lösa ute så är dom borta bägge två på tre sekunder. Den ena hittar man i närheten av grannens kattmat i stallet och den andra drar dit han senast såg något att jaga. Av någon konstig anledning så är det inte under "mitt skift" dessa utbrytarförsök sker utan jag får höra om dom efteråt när rymlingarna redan är hemma och mordförsök på gärningsmannen inte längre är aktuellt.. Men tillbaka kommer dom alltid. Den ena lite snabbare än den andra visserligen.
Snabbsmitaren
 
Lillsmitaren

Stormur och Calle har verkligen hittat den bror dom aldrig haft i varandra. Dom är så söta tillsammans att man blir alldeles rörd. Storm har tagit uppgiften som storebror och den som vågar gå på Calle är död i hans ögon och den stora snälla salukin morrar, spottar och fräser och låter som en demon åt den hund som vågat vara sträng mot lillebror Calle. Träffar han hundar utan Calle är det inga problem men så fort Calle är med tar han på sej rollen som livvakt åt lillbrorsan.

Calle med sin mössa och bodyguard

Salukin är känd för att vilja ligga så nära varandra som möjligt och får dom välja själva så ligger dom helst "i" varandra :). Är man då en liten snål pinscher så är detta inte alls något som är att föredra då dom är väldigt måna om sitt "personal space". MEN eftersom Calle är den frusnaste varelsen på denna planet så har han kommit på att det faktiskt är lite mysigt med extra kroppsvärme så från att ha morr-markerat att han vill vara själv när Stormur kommit och försökt lägga sej hos honom så har han gett med sej och dom ligger nu alltid tillsammans och sover. Calle har sin lilla biabädd och Storm har en stor dyna, men det är i Calles trånga biabädd dom ligger och knökar. Så sött!!
 
Även om dom ibland stjäl sopor, rymmer, släpper avgrundsfisar och ylar så hela kommunen hör när jag går hemmifrån, så är jag så glad att jag har dessa fantastiskt fina, härliga och tokiga hundar. Utan dom skulle jag känna mej sårbar och framförallt väldigt ensam i mitt hem. Mattes hjärtan! ♥♥
 
 
 

onsdag 13 mars 2013

Calimero

Johan nere på Ekby Foder är en lustig filur. Alla som känner honom vet vad jag menar. Han har uttryck, liknelser, egna ramsor och sånger till det mesta. I alla fall, han har hela tiden sagt att jag ser ut som Calimero i min förra Troxelhjälm och kallar dessa hjälmar rätt och slätt för Calimero-hjälmar. Jag har aldrig fattat vad han menat till för en vecka sedan och varenda gång jag tänker på det sen dess så skrattar jag så jag kiknar. Calimero, för er som inte känner till honom, är en svart kyckling med ett äggskal på huvudet! Ha ha ha ha! Jag dööööör!

Calimero
 
Caliemmo
 
Vad tycks? Håller ni med? Jag kommer ha kul åt det här i minst en månad till innan galenskapet lägger sej :D. Som tur är har jag fått en ny och fin UVEX så min trogna Calimerohjälm har gått i pension.

UVEX Exxential Fern
 
Nu kommer Frida strax och ska rida med mej. Yey!
 
 
 
 

torsdag 7 mars 2013

Bevingade uttryck

Ibland (läs; jämt) så pratar jag snabbare än jag tänker och det har resulterat i en del Emma-bevingade-ord genom åren. På grund av detta så anser nog en del att jag kanske inte är den vassate hästen i kanoten men ska vi börja mäta logik så ligger nog de flesta i lä mot prinsessan Bulbäng. Snackar vi däremot allmänbildning som tex i spelet Trival Persuit (aka, djävulens påfund) så suger jag lika hårt som en rysk proffs-kopulerarinna. Vet inte varför det skulle vara av intresse att läsa men här kommer en del av mina uttryck:
  • Man är väl inte född bakom en vagn
  • Man ska inte skåda hästens giva i munnen
  • Hellre en prutt i hallen än tio i farstun
  • Alla känner apan och apan känner allihop
  • Jag fiser alltså finns jag
  • Det löser sej sa han som sket
  • Mycket ska man höra innan öronen trillar av pinn
  • Jag kom, jag såg, jag smet
  • Fina flickor kommer till himmelen, andra kommer tillbaks
  • Var mot andra som du är själv
  • Den som viskar han suger
Jag skulle kunna dra en lista med ord jag hittat på (läs; trodde fanns på riktigt) men risken är att folk börjar artikulera och prata med hög röst när dom träffar mej, samt frågar om jag behöver hjälp att äta, knyta skosnörena och visa min ålder med fingrarna...


 
 
"Bakom varje förvirrat yttre döljer sej någon form av ett geni"
Nuff Said!

måndag 4 mars 2013

Avslöjandet

Nu har det gått så långt i processen att ett avslöjande av hemlighetsmakeriet är på sin plats. Det jag gått och tisslat och tasslat med handlade alltså inte om de två hästinköpen i teamet utan om något mycket större. Mina drömmar har nämligen slagit in kan man säga och detta tack vare min fantastiska hyresvärdar. Det handlar nämligen om vad jag kommer syssla med på heltid.

Om någon frågade mej vad jag allra helst skulle vilja jobba med så skulle jag svara;
  1. Delfintränare
  2. Ha egen hästverksamhet
  3. Testförare på nya sportbilar
  4. Arborist
  5. Konditoriprodukts-provsmakare

Jag pluggade ju upp betyg förra året för att söka till djursjukvårdarprogrammet på SLU i Skara och jag kom inte in tack vare ett enda futtigt VG (krävs alla MVG), men stod som 4:e reserv iaf. Tre veckor in i terminen blev jag antagen, men då fick jag kalla fötter och insåg att jag inte skulle ha varken råd eller tid att ha kvar hästarna om jag började plugga igen så jag la ner den ideén. Började söka jobb i höstas men eftersom jag tecknade en fiffig arbetslöshetsförsäkring när jag jobbade så kan man ju säga att det inte brann att hitta nytt jobb när jag tjänade lika mycket på att gå hemma.
     Men så runt Lucia så kom min hyresvärdar/grannar på Ekby Curly Horses med en helt fantastisk idé. Dom erbjöd mej att ta över fast ha egen hästverksamhet på deras redan tip-top-fina anläggning. Då snackar vi stall med nybyggnation, lösdrift, ridbana, westerninredd sadelkammare och massvis hektar av världens finaste hagar. Det kändes lixom för bra för att vara sant! Men på detta vis så kan dom bo kvar i prästgården som dom älskar så mycket, ha bara några hästar kvar och inte behöva slita hund som dom gjort hittills med sina 8 curlyhästar.

Stallet
(foto från Ekby Curly Horses hemsida)
 
Ridbanan
(foto från Ekby Curly Horses hemsida)
 

Jag kommer alltså börja med in- och tillridning av problemhästar på heltid. Kommer ta in hästar på träning och även ha något sto eller två och ta föl på. Givetvis med franska distanshingstar som Ingrid "elit-distanshingst-vetaren" får välja åt mej. Jag kommer även ha ett samarbete med den duktiga, akdemiska beridaren Trine Albrecht som får sköta finliret när hästarna är ridbara. Trine jobbar förutom som hovslagare även som beridare åt Ekby Curly Horses i dagsläget och fiffan vilken härlig brutta☺. För jäffla ur-säker är hon!

Missouri's Pale Face, Ekby Curly Horses avelshingst, 
 gör samling vid hand med Trine
 
Trine med Stormy´s Moonlight
 
 
Att få den här chansen är som en saga för så länge jag inte vinner på lotto eller gifter mej med en miljonär så kommer jag aldrig ha råd att köpa mej ett eget ställe med den här kalibern. Vi distansryttare blir inte rika av vår sport direkt...
     1:a April sätter utbyggnaden av stallet igång och jag räknar med att komma igång så smått redan i sommar och redan börjar förfrågningarna trilla in. Jag har redan flyttat upp Hero, Totte och Wilda Musen så dom går på lösdriften här uppe. Helt underbart att ha hästarna 100 m bort. Lina står uppstallad nere hos Johan och Ingrid eftersom hon inte riktigt funkar på fri tillgång då hon får den där dräktiga looken som man inte gärna strävar efter. Men eftersom det bara är ytterligare 100 m för att komma till hennes hage så kan man nästan säga att hon går på hemmaplan i alla fall :)

Livet leker. Rock On, fiffan!

söndag 3 mars 2013

Madde

För ungefär 1,5 år sedan köpte jag mej en stor, svart giraff. Totte gjorde entré i våra liv och smälte allas hjärtan. Men det är inte Totte jag ska prata om här utan hans yrväder till uppfödare, Madeleine Haag på Turbo Star Arabians. Hon är som den okända syster man inte visste man hade typ. Madde är som jag själv, fast modellen lite äldre, och härligare människa får man nog leta efter. Inte bara har hon heller vackra och användbara hästar utan hon har ett högt avelsvärde själv, då hennes barn ser ut som modeller och briljerar i vad dom än tar sej för.

Madde och Totte när han var en liten räkbebis

Därför är vi så himla tacksamma för det sponsorstöd vi kommer få från Turbo Star Arabians. Det betyder lixom lite extra mycket. Vill även du bli en del av Team Turbo så har Madde en hel hög med fantastiskt fina hästar till salu. Tottes pappa, Black Turbo, lämnar ovanligt långbenta avkommor med hög ridbarhet. Tottemannen mäter hela 1,63 cm i mankhöjd!

Det sägs att man måste älska sina barn lika mycket men Totte är nog allt favoriten, fast lite i hemlighet. Men säg inte det till Hero bara eftersom han inte bara är en surgubbe och en svartsjuk sådan oxå ;)